Har kommer en direktrapport fran den tropiska hettan vi just nu befinner oss i. Efter La Paz kyla hade jag nastan glomt kanslan av svett rinnandes nerfor ryggraden...en kansla som just nu har i Rurrenabaque ar hogst verklig. MEN jag klagar inte. Planet hem gar om tva timmar och da kommer varmen har bara vara ett ljuvt minne. Var djungeltur har varit varm, harlig, spannande och valdigt israelisk.
Fran borjan: Flog hit i sondags, planet blev framflyttat fran formiddag till eftermiddag vilket var bra med tanke pa att lordagsnatten i La Paz blev fantastisk. Vi borjade kvallen med gratis margaritas och avslutade den med euforiskt dansande pa borden till Mr Brightside och Journey. Episkt. Vaknade sedan vid niotden pa sondagsmorgonen av att irlandska Patti och Dec stack in sina huvuden i var sovsal och flinande sa godmorgon. Whuut?!? Senaste vi sag dem var i Sucre och vi visste inte ens att de hade kommit till La Paz. Ett aterseende sa kart att jag trotsade sangens lockelser och nojde mig med tre timmars somn for att kunna spendera "en sista formiddag" tillsammans. Japp, sa fina ar de!
Flygresan till Rurrenabaque var intressant - planet rymde ca 20 passagerare och forutom ett hollandskt par var det bara vi och en massa israeler. (En foraning om vad som skulle komma). Vi checkade in pa ett random hostel och dar sag jag helt plotsligt brunbranda Olle och Sara komma gaende. ?! Ett oplanerat men mycket kart aterseende och sjalvklart passade vi pa att ata middag tillsammans pa kvallen.
Mandag morgon innebar avfard med jeep till floden dar vi skulle byta fordon till flodbat. Jag och Mathilda placerades med sex israelser och "Dodens grupp" fran VM 2002 kan slanga sig i vaggen. DETTA var dodens grupp. Efter tre dagar med dessa manniskor har Mathilda och jag skaffat oss en generaliserande defintion som lyder: "Nar de inte sover pratar de, nar de pratar skriker de". Med andra ord: DE AR ALDRIG TYSTA! De tande sina forsta jointar i bilen pa vag mot flodbaten och nar polisen vid floden konfiskerade vi graset tankte vi nojt att vi skulle slippa marijuanalukten framover. Men icke. Uppenbarligen hade de hemliga gommor och de har sedan dess rokt pa mer eller mindre jamt. Och nar jag befinner mig i en flodbat bland delfiner, apor och krokodiler ar marijuanaroken ungefar det sista man vill ha blasandes i ansiktet. Vi har irriterat oss extremt mycket pa dem de har dagarna men efterat ar det ju anda upplevelsen som kommer sta i fokus. Och den var verkligen speciell. Vi har spenderat manga timmar i var flodbat och akt runt och tittat efter djur. Vi har sett manga apor, delfiner, krokodiler, massa olika faglar och till och med en anakonda. Hojdpunkten var nog nar vi hoppade av flodbaten ner i vattnet for att simma med de rosa delfinerna. Vi kom sa nara som nagon meter aven fast vi aldrig kunde rora dem. En annan hojdpunkt var nar vi gjorde en kvallstur i morket for att med hjalp av vara ficklampor hitta reflekterande alligator-ogon. Var guide plockade upp en fran vattnet (inte sa stor saklart) som vi fick kanna pa innan den fick aterga till vattnet.
Vi bodde dessa tva natter i en "eco lodge", byggd pa palar i vattnet. Nu har jag 589583458 myggbett pa fotterna och ryggen, trots vart 80% myggmedel vi fick av en australiensare i Rio. Tom bolivianerna sjalva ryggar tillbaka nar de ser flaskan - 80& ar VALDIGT starkt. Haha. Men uppenbarlgien inte starkt nog for att ra pa dessa myggor.
Nu ska vi ga till flygbussen och flyga tillbaka till La Paz dar vi imrogon ska cykla en viss vag...aterkommer efterat ;)
besos!
Med fullpackade ryggsäckar och öppna sinnen ger vi oss iväg för ett par månader på resande fot. Utgångspunkten är Rio de Janeiro i Brasilien, slutmålet är Lima i Peru. Däremellan får vi helt enkelt se vart vinden för oss.
torsdag 14 april 2011
lördag 9 april 2011
X antal bolivianos fattigare
Vi har shoppat oss sonder och samman och hur vi ska fa med allt pa flyget i morgon ar ett mysterium som nog kommer forbli olost. Naja. Bolivia we love you!!!! MOT AMAZONAS.
fredag 8 april 2011
La Paz
Efter en 12-timmars nattbuss i lyxbussarnas lyxbuss (Swebus slang er i vaggen! Detta ar komfort!) anlande vi till La Paz VID 8 imorse, sex timmar innan tillaten check in-tid. Jaha. Vi lamnade vaskorna pa hostelet och inledde sen en produktiv formiddag. Sex timmar senare kunde vi se tillbaka pa bokning av flygbiljett, bokning av Amazonas-tur, inkop av ryggsackar, allman rundvandring samt treratters lunchmeny pa indisk restaurang. Gott jobbat. Sen gick vi tillbaka till hostelet (jobbigt, hela jakla La Paz ar en uppforsbacke), checkade in, duschade av oss bussresan och tog en valbehovlig siesta. Sa nu ar vi back on track!
Idag ar lite baksmallans dag dock. Inte i form av alkohol utan av saknad. For igarkvall sa vi hejda till Paul, Dec och Pat och det var som att forlora en liten familj. Vi har umgatts nastan varje ledig stund sedan Potosi vilket gor att det oundvikligt kanns lite tomt nu. Hey Jude och Telephone ar for evigt betingade.
Eh ja och som sagt har vi haft lite andring av resplaner. Egentligen hade vi tankt befinna oss i Cochabamba nu men mojligheten att gora en tur till Amazonas lockade for mycket. Sa pa sondag tar vi flyget till Rurrenbarque darifran vi ska gora en tredagars djungeltur i Amazonas. Aka flodbat, se anakondor, simma med rosa delfiner, fiska pirayor...extasen vaxer sig storre och storre! Flyger tillbaka till La Paz pa torsdag och da hoppas vi stenhart pa att kunna mota upp Sara och Olle har. Peppppppen. Ar sa glad, Amazonas var det jag tankte vi var tvungna att valja bort men samtidigt ar det ju skamligt att vara i Sydamerika utan att aka dit. Sa det har blir livet!
Sista dagen i Sucre akte vi ut till ett barnhem pa formiddagen och halsade pa. Hade traffat tva tjejer som var volontarer dar namligen. Sa vi kopte med oss en bunt papper, pennor och klistermarken och beredde oss pa misar. Men men men, det var varldens finaste barnhem! Sa fint! Otroligt kul att se och uppleva aven den sidan, barnhemmet i Ghana var ju verkligen ingen dans pa rosor men det har barnhemmet var verkligen jattefint. Valdigt glad att jag fick chans att jamfora aven fast Bolivia formodligen har en enorm mangd barnhem som ar i samre skick. Hur som helst, gudomligt sota barn och personal som verkade commited att ge dem en sa bra uppvaxt som mojligt. Skont att se.
Fran det ena till det andra. Mitt och Mathildas storsta diskussionsamne har ar nog Zlatan. Vi sag Inter - Milan for nagra dagar sen. Zlatan spelade inte. Mathilda havdade pga att han ar for dalig, jag pga att han hade en skada. Det visade sig att han var avstangd for att ha slagit en annan spelare. Hehe. 0-0 mellan oss och man kan bara konstatera att Zlatan ar Zlatan. Diskussionerna gar vidare.
Jag har atit ihjal mig senaste dagarna forresten. Maten ar alldeles for god och billig har for att det ska vara bra. Dessert ar snarare en regel an ett undantag. Medans stackars Mathilda av hansyn till magen levt pa vatten och soppa. Men nu ar hon aterhemtad sa nu jaklar ska jag goda upp henne! Dessutom har vi checkat in pa Bolivias partyhostel nr 1 har i La Paz. Kan ju knappast bli fel.
Besos besos besos
Idag ar lite baksmallans dag dock. Inte i form av alkohol utan av saknad. For igarkvall sa vi hejda till Paul, Dec och Pat och det var som att forlora en liten familj. Vi har umgatts nastan varje ledig stund sedan Potosi vilket gor att det oundvikligt kanns lite tomt nu. Hey Jude och Telephone ar for evigt betingade.
Eh ja och som sagt har vi haft lite andring av resplaner. Egentligen hade vi tankt befinna oss i Cochabamba nu men mojligheten att gora en tur till Amazonas lockade for mycket. Sa pa sondag tar vi flyget till Rurrenbarque darifran vi ska gora en tredagars djungeltur i Amazonas. Aka flodbat, se anakondor, simma med rosa delfiner, fiska pirayor...extasen vaxer sig storre och storre! Flyger tillbaka till La Paz pa torsdag och da hoppas vi stenhart pa att kunna mota upp Sara och Olle har. Peppppppen. Ar sa glad, Amazonas var det jag tankte vi var tvungna att valja bort men samtidigt ar det ju skamligt att vara i Sydamerika utan att aka dit. Sa det har blir livet!
Sista dagen i Sucre akte vi ut till ett barnhem pa formiddagen och halsade pa. Hade traffat tva tjejer som var volontarer dar namligen. Sa vi kopte med oss en bunt papper, pennor och klistermarken och beredde oss pa misar. Men men men, det var varldens finaste barnhem! Sa fint! Otroligt kul att se och uppleva aven den sidan, barnhemmet i Ghana var ju verkligen ingen dans pa rosor men det har barnhemmet var verkligen jattefint. Valdigt glad att jag fick chans att jamfora aven fast Bolivia formodligen har en enorm mangd barnhem som ar i samre skick. Hur som helst, gudomligt sota barn och personal som verkade commited att ge dem en sa bra uppvaxt som mojligt. Skont att se.
Fran det ena till det andra. Mitt och Mathildas storsta diskussionsamne har ar nog Zlatan. Vi sag Inter - Milan for nagra dagar sen. Zlatan spelade inte. Mathilda havdade pga att han ar for dalig, jag pga att han hade en skada. Det visade sig att han var avstangd for att ha slagit en annan spelare. Hehe. 0-0 mellan oss och man kan bara konstatera att Zlatan ar Zlatan. Diskussionerna gar vidare.
Jag har atit ihjal mig senaste dagarna forresten. Maten ar alldeles for god och billig har for att det ska vara bra. Dessert ar snarare en regel an ett undantag. Medans stackars Mathilda av hansyn till magen levt pa vatten och soppa. Men nu ar hon aterhemtad sa nu jaklar ska jag goda upp henne! Dessutom har vi checkat in pa Bolivias partyhostel nr 1 har i La Paz. Kan ju knappast bli fel.
Besos besos besos
onsdag 6 april 2011
BILDER!
De sista bilderna ar fran, i tur och ordning: Purmamarca med bergen med de 7 fargerna, Mathilda pa en bergstopp i Humauaca, jag med min favorit Ovideo pa farmen, farmen i morgonljus och sist men inte minst - Emma, tradgardsmastaren!
(och det varsta ar att jag har hundratals fler bilder jag egentligen vill visa.......)
In sickness and in health
Resan hittills otrevligaste natt intraffade i natt. Mathilda vackte mig vid halv tva-tiden med svullnat ansikte och rodflammig kropp och det drojde inte manga minuter innan vi bestamde att aka till sjukhuset. Lyckades hitta en taxi och blev skjutsade till akuten. Dar fick jag aterigen ta pa mig tolkuppdraget (andra ganger pa tva veckor, vem hade kunnat ana). Lakarens slutsats var en allergisk reaktion, antingen beroende pa tabletterna Mathilda atit under dagen mot dalig mage eller beroende pa nagot hon atit (vilket pa grund av magen inte var mer an ett kex och lite lasagne pa 24 timmar). Tre sprutor och en tablett senare hade ansiktet och kroppen atergatt till normalt och vid 4-tiden kunde vi aka hem igen, lattade att det gick sa smidigt. Och idag ar sparen fran reaktionen helt bortsopade tack och lov. Dock fick Mathilda matforbud hela dagen idag, stackaren. Jag daremot inledde dagen med ett besok pa den underbara marknaden med livets godaste fruktsallad till frukost. Ack, livets orattvisor.
Kontrasten mellan kliniken i Uyuni och sjukhuset i Sucre var total. Med Sucre som den sjalvklara vinnaren. Nar jag var med Martin i Uyuni sag det mer ut som ett ruffigt kontor an en sjukhusklinik och skoterskan som gav honom en injektion lyckades inte ens hitta en ven. I natt var det daremot effektivt, proffsigt, rent och skoterskan hittade tre av tre vener. 3-0 till Sucre!
Jag har aldrig stott pa ett land som ar sa komplett galet i demonstationer som Bolivia. Vi narmar oss tre veckor har och har nog hunnit med att se 4-5 olika demonstrationer, utover X antal parader. Det verkar inte spela sa stor roll vad man demonstrerar mot eller paraderar for, det viktigaste ar att man gor det. Hojdpunkten vad galler konfunderande parader hittills ar nog tuberkulos-paraden har i Sucre aven fast indian-paraden vi stotte pa i Potosi var riktigt forvirrande den med. For att inte tala om gruvarbetarnas demonstrationer i Tupiza da det lat som Tredje Varldskriget hade kickat igang. Hahajaja. Idag var det nagon slags politisk demonstration pa var gata men jag ar redan sa blasé att jag nastan helt lyckades ignorera det. Men de ska ha cred, bolivianerna. Naturligtvis ska man jobba for forandring. Heja heja.
Vi hade ju planerat att lamna Sucre idag men det far bli imorgon istallet, om Mathilda mar battre. Sen har vi en lysande plan att aka till Amazonas och kanna pa djungel-livet. Hoppas stenart pa det! Min andra lysande plan ar att lagga upp fler bilder vilket jag tanker genomfora NU. Ciao!
Kontrasten mellan kliniken i Uyuni och sjukhuset i Sucre var total. Med Sucre som den sjalvklara vinnaren. Nar jag var med Martin i Uyuni sag det mer ut som ett ruffigt kontor an en sjukhusklinik och skoterskan som gav honom en injektion lyckades inte ens hitta en ven. I natt var det daremot effektivt, proffsigt, rent och skoterskan hittade tre av tre vener. 3-0 till Sucre!
Jag har aldrig stott pa ett land som ar sa komplett galet i demonstationer som Bolivia. Vi narmar oss tre veckor har och har nog hunnit med att se 4-5 olika demonstrationer, utover X antal parader. Det verkar inte spela sa stor roll vad man demonstrerar mot eller paraderar for, det viktigaste ar att man gor det. Hojdpunkten vad galler konfunderande parader hittills ar nog tuberkulos-paraden har i Sucre aven fast indian-paraden vi stotte pa i Potosi var riktigt forvirrande den med. For att inte tala om gruvarbetarnas demonstrationer i Tupiza da det lat som Tredje Varldskriget hade kickat igang. Hahajaja. Idag var det nagon slags politisk demonstration pa var gata men jag ar redan sa blasé att jag nastan helt lyckades ignorera det. Men de ska ha cred, bolivianerna. Naturligtvis ska man jobba for forandring. Heja heja.
Vi hade ju planerat att lamna Sucre idag men det far bli imorgon istallet, om Mathilda mar battre. Sen har vi en lysande plan att aka till Amazonas och kanna pa djungel-livet. Hoppas stenart pa det! Min andra lysande plan ar att lagga upp fler bilder vilket jag tanker genomfora NU. Ciao!
tisdag 5 april 2011
måndag 4 april 2011
Sucre
Mandag formiddag i Sucre, ett gyllene tillfalle att uppdatera bloggen som varit lite forbisedd pa sistone. Ledsen. Men ni kan andas ut, vi har det fantastiskt bra. Sucre ar defintivt en av mina absoluta favoritstader pa hela resan! Det ar sa fint - vita koloniala byggnader, massa jattetrevliga manniskor, pulserande marknader, goda restauranger...helt enkelt superfint.
Vi lamnade Potosi i onsdags och anlande, som vanligt efter bussresor, svettiga och ackliga till var nya destination Sucre. Har har vi nu alltsa spenderat de senaste fem dygnen och vi blir nog kvar ett par till, tills onsdag iaf. Reser ju just nu med en engelsman (Paul) och tva irlandare (Dec och Patti) och vi har haft gulddagar har. Ska gora ett forsok att sammanfatta.
Vi checkade in pa Hostel Amigo pa onsdagskvallen och sedan blev det middag med en massa manniskor. Jattetrevligt, men jag var sa trott att jag nastan somnade sittande. Efter en valbehovlig nattsomn var energinivan dock tillbaka i topp och darfor bestamde jag och Mathilda oss for att borja torsdagen med att aka till dinosauriefotsparen som finns i utkanten av Sucre. 65 miljoner ar TYDLIGA fotavtryck fran DINOSAURIER i bergvaggen (som da var platt men nu rest sig som ett berg tack vare kontinentalplattorna). Kul att se och bra for att komma ihag att vi manniskor ju faktiskt ar sma nykomlingar pa den har jorden.
Vid den centrala plazan pa torsdagen horde jag helt plotsligt Mathilda borja ge ifran sig konstiga ljud och skrika "jag dor! jag dor!". Jag forstod forst ingenting men sen sag jag vartat hon pekade. Och dar stod helt ovantat amerikanerna Justin och Mara som vi wwoofade med i norra Argentina for ett par veckor sen! Valdigt roligt aterseende och vi bestamde att ses pa kvallen for att ata middag tillsammans. Irlandarna och Paul hangde pa och det blev en mycket trevlig kvall pa en efterlangtad kinesisk restaurang. Man kan inte lata bli att forundras over hur livet slumpar sig ibland :)
Pa fredagskvallen var det utgang modell storre. Vi var ett stort gang som glada under hatten hittade en salsaklubb. Sjukt roligt, vi salsade utan morgondag! Och sen utbyttes salsan mot Justin Bieber och Lady Gaga och da kan ni ju tanka er vad som hande. Inferno! Haha. Fantastiskt. Lordagen innebar brakfrukost, fotboll, byte av hostel (vi bytte sovsal till lyxdubellrum!) och Pride&Prejudice-maraton pa tvn pa vart nya lyxhotellrum!Oj oj oj oj. Mr Darcy i vit skjorta. Jag och Mathilda dog. Sedan blev det Chinese med de andra innan vi gick ut. Untz! Vi onskade Summer of 69 och dog aterigen. Untz! Annu en rolig kvall. Drinkarna ar precis lagom billiga i Bolivia haha.
Efter fyra korta timmar i sangen begav sig jag och Mathilda pa sondagen, alltsa igar, till Tarabuco, en liten by 1,5 timme bort som varje sondag har en av Sydamerikas fargstarkaste marknader. De andra var svaga och lag kvar i sangarna men vi lat shoppinglustan vinna over trottheten och boardade bussen 09.00. Tyvarr var den overfull sa jag blev utan sate utan fick sitta precis bredvid foraren pa golvet typ ovanfor motorn. Haha. Men marknaden var absolut vard det, kopte massa fint inklusive ladervaska och handstickade lamastrumpor. Nice!
Igar bjod Dec och Patti oss andra pa middag (de har lagenhet med kok!) och kvallen avslutades sen med att de tva svenskorna larde de engelsktalande att spela Hej Knekt. Hahahaha. Otroligt hetsigt spel och jag kan stolt beratta att svenskorna forsvarade landets farger med stolthet. Det ska kravas mycket for att besegra oss i det spelet! Ikvall ar det forresten var tur att bjuda pa middag, vi har gjort en noggrann planering och ska bjuda pa akta svenska kottbullar. Det kommer bli fabulost!
De andra tre ska ta spanskalektioner denna veckan sa trakigt nog blir det till att saga hejda nar jag och Mathilda styr mot Cochabamba pa onsdag. Trakigt for det ar fantastiskt resesallskap... med fantatsiska dialekter! Vi dor varje gang Paul oppnar munnen och Dec och Patti ar inte mycket battre de. Har lart mig nya svarord som utklassar bollocks med rage!
Mathilda har lagt upp bilder, kolla pa det. http://www.helahavertstormar.blogg.se/. Jag LOVAR att gora det senare idag eller imorgon men nu hinner jag inte, lunchdate om en kvart. Stressigt att backpacka haha.
Puss!
Vi lamnade Potosi i onsdags och anlande, som vanligt efter bussresor, svettiga och ackliga till var nya destination Sucre. Har har vi nu alltsa spenderat de senaste fem dygnen och vi blir nog kvar ett par till, tills onsdag iaf. Reser ju just nu med en engelsman (Paul) och tva irlandare (Dec och Patti) och vi har haft gulddagar har. Ska gora ett forsok att sammanfatta.
Vi checkade in pa Hostel Amigo pa onsdagskvallen och sedan blev det middag med en massa manniskor. Jattetrevligt, men jag var sa trott att jag nastan somnade sittande. Efter en valbehovlig nattsomn var energinivan dock tillbaka i topp och darfor bestamde jag och Mathilda oss for att borja torsdagen med att aka till dinosauriefotsparen som finns i utkanten av Sucre. 65 miljoner ar TYDLIGA fotavtryck fran DINOSAURIER i bergvaggen (som da var platt men nu rest sig som ett berg tack vare kontinentalplattorna). Kul att se och bra for att komma ihag att vi manniskor ju faktiskt ar sma nykomlingar pa den har jorden.
Vid den centrala plazan pa torsdagen horde jag helt plotsligt Mathilda borja ge ifran sig konstiga ljud och skrika "jag dor! jag dor!". Jag forstod forst ingenting men sen sag jag vartat hon pekade. Och dar stod helt ovantat amerikanerna Justin och Mara som vi wwoofade med i norra Argentina for ett par veckor sen! Valdigt roligt aterseende och vi bestamde att ses pa kvallen for att ata middag tillsammans. Irlandarna och Paul hangde pa och det blev en mycket trevlig kvall pa en efterlangtad kinesisk restaurang. Man kan inte lata bli att forundras over hur livet slumpar sig ibland :)
Pa fredagskvallen var det utgang modell storre. Vi var ett stort gang som glada under hatten hittade en salsaklubb. Sjukt roligt, vi salsade utan morgondag! Och sen utbyttes salsan mot Justin Bieber och Lady Gaga och da kan ni ju tanka er vad som hande. Inferno! Haha. Fantastiskt. Lordagen innebar brakfrukost, fotboll, byte av hostel (vi bytte sovsal till lyxdubellrum!) och Pride&Prejudice-maraton pa tvn pa vart nya lyxhotellrum!Oj oj oj oj. Mr Darcy i vit skjorta. Jag och Mathilda dog. Sedan blev det Chinese med de andra innan vi gick ut. Untz! Vi onskade Summer of 69 och dog aterigen. Untz! Annu en rolig kvall. Drinkarna ar precis lagom billiga i Bolivia haha.
Efter fyra korta timmar i sangen begav sig jag och Mathilda pa sondagen, alltsa igar, till Tarabuco, en liten by 1,5 timme bort som varje sondag har en av Sydamerikas fargstarkaste marknader. De andra var svaga och lag kvar i sangarna men vi lat shoppinglustan vinna over trottheten och boardade bussen 09.00. Tyvarr var den overfull sa jag blev utan sate utan fick sitta precis bredvid foraren pa golvet typ ovanfor motorn. Haha. Men marknaden var absolut vard det, kopte massa fint inklusive ladervaska och handstickade lamastrumpor. Nice!
Igar bjod Dec och Patti oss andra pa middag (de har lagenhet med kok!) och kvallen avslutades sen med att de tva svenskorna larde de engelsktalande att spela Hej Knekt. Hahahaha. Otroligt hetsigt spel och jag kan stolt beratta att svenskorna forsvarade landets farger med stolthet. Det ska kravas mycket for att besegra oss i det spelet! Ikvall ar det forresten var tur att bjuda pa middag, vi har gjort en noggrann planering och ska bjuda pa akta svenska kottbullar. Det kommer bli fabulost!
De andra tre ska ta spanskalektioner denna veckan sa trakigt nog blir det till att saga hejda nar jag och Mathilda styr mot Cochabamba pa onsdag. Trakigt for det ar fantastiskt resesallskap... med fantatsiska dialekter! Vi dor varje gang Paul oppnar munnen och Dec och Patti ar inte mycket battre de. Har lart mig nya svarord som utklassar bollocks med rage!
Mathilda har lagt upp bilder, kolla pa det. http://www.helahavertstormar.blogg.se/. Jag LOVAR att gora det senare idag eller imorgon men nu hinner jag inte, lunchdate om en kvart. Stressigt att backpacka haha.
Puss!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)