So many cocktails, so little time

Basta mamma efterlyste en uppdatering och da gar det ju inte att neka. Forst och framst: rumpan ar inte langre illrod. Det la sig ganska fort faktiskt. Bra lakekott!

Sitter med en jordgubbs-smoothie till frukost vid hostelets dator och forsoker formulera tankar till ord. Inte sa latt. Bara sovit nagra timmar efter en natt med forst alldeles for manga drinkar och sen en flaska rom under stjarnorna pa stranden. Vi sag soluppgangen. Kan inte tanka mig ett battre satt att spendera en sondagsnatt.

Paradiset ar verkligen paradiset. Har varit har en vecka nu och dor lite varje dag for att vi har det sa bra. Det ar verkligen den perfekta avslutningen pa resan. Sol, bad, mat, fest. Magiskt. Fast nu borjar folk lamna, sorgligt nog. Idag aker Sara & Olle mot Lima och vidare mot New York. Och Liam & Mike forsvinner med. Sa sista dagarna blir det bara jag, Mathilda, Patti, Dec och Paul kvar. Precis som det "borjade" i borjan av Bolivia i mars nagon gang. Episkt. Vanner for livet ar stora ord men visst kanns det som att det har ar manniskor man alltid vill halla kontakten med.Orkar inte skriva nagot vettigare just nu. Ska ga och somna under ett parasol pa stranden tankte jag. Sen vinka hejda till Sara och Olle efter over tre veckor tillsammans. Shit. Nagra snodda surfingbilder fran deras blogg kommer forresten har! (Och forresten, det var SARAS ide att flyga fran Lima till Mancora! Vilken tjej!)

Ta hand om er, och spara nagra vitsippor till var hemkomst. Gracias. Puss